Efter några lediga dagar

Det var verkligen vila jag behövde. Igår gjorde jag inte så mycket under dagen, åkte iväg på förmiddagen för att köpa min bok till biologin. Skulle träffa killen jag köpte av kl 10.15 så jag var så illa tvungen att ge mig ut i regnet och det kalla vädret. Åtta grader i augusti är inte kul. Jag slöade resten av dagen innan det äntligen blev eftermiddag och dags att åka ut till stallet igen efter en hel sommar.

Tove hade bestämt sig för att börja rida igen och vi fixade så att vi kunde rida i samma grupp. Hon var väldigt nervös innan, även fast hon ridit i många många år har hon aldrig riktigt ridit islandshäst utöver någon tur tidigare. Jag rekommenderade Brenna åt henne och själv fick jag Katla. Vi har haft lite problem, hon och jag, i och med att hon är ung och inte riktigt kommit in i sina gångarter naturligt.

Okej, här kommer en liten (?) genomgång för er som inte har en aning om hur islandshästar funkar men ändå skulle vilja förstå lite av det jag skriver. Om det är någon som absolut inte alls vill läsa om hästar kan de hoppa ner till stycket som börjar med fetstil. De har utöver de vanliga gångarterna skritt, trav och galopp även tölt och några av dem även pass. Alla hästar har lite olika lätt för olika gångarter men i regel har de som kan pass (femgångshästarna) lite lättare för tölt än för trav. En fyrgångshäst (som inte kan pass) föredrar oftast trav före tölt om den får välja själv.

I tölt (och även i de andra gångarterna) är takten viktig i och med att den visar om hästen rör sig balanserat och kontrollerat i varje steg. I tölt ska takten vara så rent fyrtaktig som möjligt. Om du rider i tölt och lyssnar/känner hovslagen ska de alltså vara helt jämna som en vanlig takt i till exempel musik: Fyra slag efter varandra med lika mycket mellanrum mellan varje, som repeteras om och om igen.

Katla, som är en femgångshäst, en ung sådan, har aldrig riktigt fått till tölten (konstigt nog). När jag red henne tidigare i vår var hon minst sagt jobbig. Hon hoppade ibland över ett steg och lyfte en av hovarna mer än vanligt, studsade runt och verkade allmänt obekväm. Jag som inte är särskilt van vid unga hästar kunde inte heller ge de hjälper som behövs för att hon ska lära sig, man måste vara så blixtsnabb med korrigering och beröm och dessutom var jag inte riktigt säker på hur jag skulle få henne att förstå så ja, allt blev bara väldigt jobbigt.

Nu när jag blev tilldelad henne igår var jag rätt skeptisk till en början. Vi använde en stor del av lektionen till endast skritt för att värma upp hästarna efter sommarens semester (och även oss själva) men i slutet var det dags för tölt. Både jag och Karin (ridläraren) blev faktiskt glatt överraskade. Hon töltade utan att hoppa och studsa! Visserligen var takten sisådär men det var bättre än ingenting. Nu blev jag verkligen peppad inför att rida henne fler gånger och kanske känna att hon verkligen utvecklas tillsammans med mig. Wah! Det var verkligen roligt.

Tove trivdes också bra efter lektionen och vi fick rida upp två hästar till en hage efteråt. Det blev en härlig avslutning men lite nostalgi från gamla ridläger. Jag är verkligen glad över att vara igång igen, att ha något att tänka på i veckorna och att få komma ut och röra mig i friska luften.

Så, nu är det slutsnackat om hästar. Fredrik kom hem från USA för en vecka sedan. Han var där med Martin i sju veckor och bilade runt. När han kom hem hade han tagit med sig lite souvenirer ifrån landet i väst. Jag fick något som tydligen var väldigt populärt i USA: en iPod nano-hållare för armen, perfekt till joggingturen. Faktum är att det är något jag tidigare, när jag sprang, hade behövt och jag blev nog lite sugen på att sticka ut bara för att prova den. Det vore ju skönt att röra på sig. Nu i och med flytten får jag ju en del tid över och ett nytt område att utforska, så vem vet..

Idag har jag haft min första labb i biologin. Tyvärr var den inte särskilt spännande. Vi skulle titta på celler i stjärnmossa.. wohoo! Det man gjorde på NO:n i högstadiet och på naturkunskap B. Nu ska det skrivas labbrapport och sådant vilket jag kanske ägnar morgondagen åt. Istället för Jesper, vår vanliga lärare, hade vi istället en äldre dam. Faktum är att jag tror att jag gillar henne bättre än honom. Kanske är det för att jag fortfarande skäms över min trötthet i fredags morse. Jag kunde knappt hålla mig vaken och dessutom satt jag på första raden.

Jag blev grymt sugen på att fråga henne om jag kunde byta till hennes grupp (hon kör en parallell biologigrupp) som har lektioner på eftermiddagarna, om jag förstod det rätt. Samtidigt vore det kanske inte särskilt bra i och med att det gör att jag inte kan ta en hel del pass på jobbet nu i höst, så det är nog lika bra att jag stannar i morgongruppen ändå. Jag får hoppas att jag är piggare nästa gång.

Lite konstigt känns det att inte gå till jobbet imorgon heller. Samtidigt är det väldigt skönt att vara ledig. Jag har insett att det är så här många av höstens dagar kommer se ut eftersom jag inte kommer att jobba varje dag, på ett regelbundet schema. Samtidigt oroar jag mig för att inte få tillräckligt med jobb för att få ihop pengar till hyra, men jag hoppas att jag oroar mig i onödan.

Dessutom kommer jag bli knäpp av att inte ha något att göra. Jag får sjunka in i biologin mer än nödvändigt, börja jogga och kanske lära mig något nytt. Kanske börja läsa franska böcker (:P) eller skriva skönlitterära texter. Vi får se vad som händer :)

Utmattning lämnar spår efter sig

Nu har jag jobbat 14 dagar i sträck. Imorgon ska jag också jobba men sedan är jag ledig. Åtminstone till fredag, då jag ska jobba igen. Just nu fick jag bara en känsla av att någon kommer ringa på onsdag eller torsdag och fråga om jag vill jobba. Då är frågan hur mycket energi pengarna är värda. Nu känner jag mig väldigt utmattad. Jag ska sätta igång iTunes och lyssna på min musik nu, något jag inte ens minns när jag gjorde senast.

Jag förstår inte att jag inte läser mer än vad jag gör. Varje gång jag börjar läsa en bok nuförtiden får jag samma känsla. Det är trevligt att läsa och just nu blev det min räddning för att rensa tankarna. Jag har så svårt att släppa jobbet när jag kommer hem. Nästan det enda jag pratar med pappa om är jobbet (han jobbar inom samma företag, på huvudkontoret för UL som driver Upplysningen jag jobbar på). Jag pratar om vilka som ringt och interna grejer som bara vi förstår oss på när det gäller bussar, entreprenörer och jobbiga kunder. Det är skönt att få lite hjälp och extra koll på saker och ting men allt känns inte helt rätt ändå.

För varje dag som går känner jag att det blir en alltmer konstig stämning vid matbordet i och med att varken mamma eller Kasper blir särskilt insatta i samtalen. Samtidigt är det väldigt skönt att prata om det, för att ventilera, berätta vilken konstig tant som ringde och pratade i 30 minuter eller vilken arg mamma som ville att jag skulle beställa taxi åt henne för att bussarna inte gått som de ska.

Jag får alltid lite dåligt samvete när sådant här händer. Det känns alltid som om mamma känner sig lite bortglömd och det känns bara värre nu när jag jobbar nära pappa och har fler saker att prata med honom om. Att det sedan finns saker jag bara kan prata med henne om vet nog både hon och jag, men det händer inte alls lika ofta. Det är inte ovanligt att vi bara går varandra på nerverna, som vilka andra tonåringar och deras föräldrar. Men jag kan ändå inte låta bli att få dåligt samvete ibland, särskilt inte nu när jag tänker igenom det samtidigt som jag känner mig trött och låg.

När jag ligger hemma, blundar och försöker slappna av snurrar tankarna oftast runt. Jag ser tidtabeller, hållplatser, kunder och kollegor. Jag och Kasper får mindre tid tillsammans och jag somnar alltid innan hans ens tänkt tanken på att gå och lägga sig vilket känns tråkigt för oss båda. Jag får mindre tålamod i allmänhet men försöker väl så gott det går att hålla humöret uppe så det har inte varit ett särskilt stort problem just nu.

En ljusglimt just nu är såklart tanken på flytten. Emma var här tidigare i veckan och vi kikade lite i IKEA-katalogen, diskuterade igenom små detaljer och lite mer konkret vad vi måste kolla upp och vad vi kommer behöva till lägenheten – allt från bredband till vattenkokare och dammsugare. Förhoppningsvis kan vi komma och titta på lägenheten igen, alla tre, så alla får en bild av hur stort allt är. Min planlösning är inte väldigt skalenlig..

Jag tror att boken jag läser nu bär mycket av ansvaret för hur jag känner mig just nu. Det är Flyga drake boken heter och den handlar om en kille som är född i Kabul och bodde där med sin pappa och deras tjänstefolk (en pappa och hans son). Sonen och huvudpersonen är jämngamla och nästan som bröder. Aja, jag tänker inte gå in mer på boken, men den skildrar en hel del hemska saker som man helst vill undvika. Jag har bara kommit ca 100 sidor in i boken så jag har nästan bara läst bakgrunden till allt än, så vi får väl se hur det känns efter att ha läst hela boken.

Min musik hjälpte lite. Jag lyssnar på låtar som jag i vanliga fall skulle tryckt bort direkt. Jag orkar aldrig sortera ut min musik så jag har alla mina 10,8 GB i en och samma lista så det blir en del skippande annars. Just nu spelas Streets Of London som påminner om skoltiden i Storvreta. Vår engelsklärare spelade den för oss och jag minns att jag och Therese lyssnade en del på den efteråt. Den är fin.

Apropå Storveta så kom min gamla SO-lärare Magnus in på jobbet här i veckan. Han var äldre än tidigare, det var ju trots allt tre-fyra år sedan jag såg honom senast. Jag tänkte alltid när jag gick ut nian att jag skulle åka tillbaka och hälsa på dem på Ärentunaskolan men nej, så blev det ju aldrig. Just nu när jag är nostalgisk vill jag kasta mig dit direkt, men det går ju inte. Jag vet inte om det skulle kännas bra om jag gjorde det överhuvudtaget. Men kanske. Jag ska överväga det. Kan vara skönt att komma till fritidsgården och prata lite med Agneta där. Nu är barnen där ändå så unga att det inte är någon som kommer känna igen mig och undra varför jag är tillbaka. Vi får se hur jag känner mig senare i veckan, jag är ju faktiskt ledig tisdag, onsdag och torsdag.

Nu på tisdag är det dags för ridning igen. Sommaren har känts så lång och det ska verkligen bli roligt att komma ut till stallet igen. Det är en speciell känsla som jag verkligen trivs med. Nu ska även Tove börja med mig, vilket blir roligt. Då får man sällskap ut och någon att prata häst med på vägen ut och även om vi ses annars. Dessutom blir det ju ett sätt för oss att umgås, något vi aldrig planerar in annars.

Nu när jag spytt ur mig allt möjligt här känner jag mig precis som alltid efter ett långt inlägg. Jag känner ibland att det blir lite för utlämnande. I alla fall för vissa människor. De jag aldrig träffat/träffar spelar det väl ingen roll för och inte heller för de jag känner så bra att jag vet att det kvittar vad jag skriver. Men ibland finns det någon eller några som jag gärna skulle blocka åtkomsten hit för. Folk som jag kan tänka mig bara sitter och garvar, skakar på huvudet och tycker att jag är löjlig. Att jag skriver så här är säkert ännu roligare för dem att läsa. Men men, det är inget jag kan göra något åt. Jag kan bara hoppas att de insett att “de är för bra för att läsa min töntiga blogg” så de slutat med det.

Håhå, ännu mer nostalgi. Madonnas gamla album American Life som kom ut så där lagom i högstadieåldern. Jag tror jag fick skivan i present av Fredrik eller någon annan i familjen och jag lyssnade en hel del på den. Jag kan fortfarande tycka att en hel del av låtarna är sköna att lyssna på, även om jag inte gillar Madonna i sig. Jag tror det är nostalgin och de lite mer elektriska inslagen som gör att jag inte fördömer dem helt.

Nej, nu får jag nog avrunda så att folk fortfarande orkar läsa i framtiden. Jag måste avslutningsvis bara tipsa om veckans sötaste film på en underbar valp. Titta på munnen, den är helt jävla otroligt söt!

New category: Gaming

Oj, jag tänkte börja skriva på engelska nu, helt plötsligt. Det kom helt av sig själv – väldigt mystiskt. Vem vet, snart kanske jag börjar med engelska. Det får framtiden bestämma. :P

Igår började jag spela RO (Ragnarök Online) igen. Jag har spelat i omgångar i jag vet inte hur länge, men kanske i ett och ett halvt år. Jag började, om jag minns rätt, på den server som Emma och Daniel spelar/spelade på, Lightside Legend. Där är det ganska höga rates så det går ganska fort att levla. Efter det har jag provat på några andra men nu är jag tillbaka på LLRO igen. Min första karaktär där, en assassin, blev avstängd när jag blivit något över level 90 på grund av diverse regelbrytande aktiviteter från min IP..

Efter det spelade jag på en annan server och har återkommit till LLRO några gånger. Nu när jag tänkte börja spela lite igen startade jag en ny karaktär för någon månad sedan som jag tänkte göra till assassin. Jag hann väl upp till level 50 innan jag gjorde ett avbrott och igår råkade jag hitta några andra konton som jag haft därimellan. Där hittade jag Dawgie, för er som hängt med en längre tid på blogg.se. Min knight på level 94 bara satt och väntade på mig. Jag hittade även en annan assassin på level 68 som jag verkligen inte hade något minne av alls. Så nu slipper jag levla 18 extra levlar på assassinen och har redan en knight på level 94. Jag spelade lite med den igår och fick väl upp den till 80% eller så. Det känns riktigt kul att spela :)

Suget efter ITG har lagt sig lite just nu, även jag förväntar mig att det kommer tillbaka inom en vecka eller två. Samtidigt vill jag nästan inte det eftersom jag börjar bli lite paraniod ekonomiskt inför flytten. Visserligen får jag pengar nu om en vecka och får en riktigt rejäl lön i slutet av september men efter det? Det finns ju en risk, som visserligen är riktigt liten, att jag står en månad i höst eller i vinter utan att få lön om det är så att ingen alls blir sjuk på jobbet och jag inte får jobba extra något under någon månad. Då gäller det ju att ha extra pengar undangömda till hyra och så ska man ju äta och leva dessutom. Samtidigt vill jag ju lägga ner en massa pengar på flytten med nya möbler och sådant men det vet jag ju att det kan bli rätt svårt. Vi får se hur det blir med allt.

Nu sitter jag på jobbet, som vanligt nuförtiden. Antagligen går jag hem inom en timme för jag är här som extra om det är många som ringer (i och med tidtabellsskifte och flytt av ett tiotal hållplatser i stan) men nu är det dött, mer dött än på vanliga helger :o

Psykbryt på jobbet

Nu har jag jobbat hela veckan och det blir bara värre och värre på jobbet. Tjejen som lagt schemat har gjort lite missar, men det är första gången för henne så man kan väl inte vara alltför hård. Just nu är hon (som är chef över vår avdelning) och de två “högsta” och mest kunniga på semester och på måndag börjar hösttidtabellerna att gälla. Det ringer folk hela tiden och det är sjukt mycket folk i butiken så vi är helt enkelt för få. Man hinner knappt gå på fika och lunch, alla blir griniga och trötta och det blir aldrig en lugn stund.

När jag kommer hem och blundar snurrar tidtabeller, hållplatser, folk och ringsignalen i huvudet. Det börjar bli riktigt jobbigt. Men jag ska inte klaga, jag får en hel del pengar av den här månaden. Flytten närmar sig, bara lite drygt en månad kvar ju :o Det blir spännande.

Jag hittade en film på tre jättecharmiga marsvin på cuteoverload. Varje gång jag hittar en ny marsvinsfilm visar jag den för Kasper så han sakta men säkert ska vänja sig och bli mer exalterad över att bo med Emmas marsvin. :D Här kommer filmen också.

En helg på engelska

Nu tänker jag försöka redogöra lite mer än vad jag gjort i de två tidigare inläggen, även om de var nödvändiga på sitt sätt de med. Lägenheten är det ingen fara med nu, kontrakt ska skrivas nu i veckan och det finns inga tvivel längre. Jag räknade ut lite hur mycket pengar jag kommer få i lön nu och nästa månad, innan flytten, och fick mig på gott humör. I och med att jag jobbar (och ska jobba) i princip hela augusti (istället för några dagar då och då) så blir det en hel del mer lön än vanligt. Härligt :D Lagom någon vecka innan flytten också.

Helgen har varit grym. Det började med spelande på torsdagen då britterna hade kommit till Stockholm. Under dagen snackade vi inte så mycket alls men sedan följde vi med hem till Ceder och ni vet resten :P Alla drack lite alkohol och hej så bra det gick att prata engelska ;D I slutet av kvällen snackade jag och Kasper bara engelska med varandra, trots att vi var ensamma, vilket var lite knäppt men kul. Kasper blev full, vilket varken jag eller han upplevt förut. Det var jäkligt kul. Vi gjorde inget speciellt men det var en rolig kväll hur som helst. Dagen efter kändes det inte konstigt att snacka med dem på LG, även då vi var nyktra och det var roligt. Robert (Maxx Storm) försökte uttala en hel del svenska ord och det var bara så klockrent. Det var roligt bara att åka pendeltåg med dem. Sean har dessutom filmat under helgen, både under nyktra och onyktra tider. Tror Ceders helikopter fastnade på film också (en av dem). Ja ni, det har varit kul.

Om vi fokuserar lite på helgens tävling då. På lördagen spelades en stor del av single-tävlingen. Det var grym stämning redan från början och alla verkade taggade och glada. Matcherna var roliga och jag fick spela tre eller fyra rundor innan jag blev utslagen :P Kul var det i alla fall. På kvällen åkte vi till Heron dit det kommit en DDR Extreme så det var roligt det med. Att se Daniel (mei) och Kasper spela Extreme är verkligen nostalgi. Det är tio gånger roligare än att spela själv. De ser ut att trivas, no bar och glada ansikten istället för frustration för antalet excellents i ITG. De testade lite olika sätt att ta steg på vilket var jäkligt kul. Kasper satte ett AAA, men det hade han tydligen fått förut. Såklart.. >_>

Söndagen började med semifinal och final i single. Ceder, som fyllde 18 på lördagen, kom aldrig. Det sög. Han hade tydligen druckit och rökt på (?) kvällen innan och slagit till handen så att han “bröt” tummen. Joy blev då trea i och med att Ceder inte dök upp och sedan slogs han ut av Rob. Där stod Rob och Kasper i finalen igen (som på EM) och de spelade väldigt väldigt jämnt. Kasper vann Visible Noise som Rob hade valt, sedan spelade de Hardcore Symphony som Kasper valde. Rob började med att missa massor så han slutade spela direkt. Kasper slutade också och gick med på att spela den igen (istället för att bara säga att han vunnit ronden). De spelade om och efter två tredjedelar klev Kasper av och det blev dags för tiebreaker (sista avgörande låten). Det blev en nia och det var väldigt jämnt hela låten. Rob vann hur som helst men ingen av dem spelade särskilt bra.

I vanliga tävlingar med double elimination har vinnaren i winners bracket (Kasper) alltid två chanser på sig innan han kommer tvåa, i och med att Rob nu hade förlorat en match innan men kommit till final från loosers bracket. Men efter matchen när vi trodde att den andra finalronden skulle börja skulle det bli prisutdelning och Rob hade vunnit hela tävlingen. Kul för honom, men alla blev väldigt förvånade (inklusive Rob själv). Det fanns inte tid för en till runda, tydligen, men ingen av dem hade spelat deras bästa och allt kändes väldigt snopet. Efter det skulle double-tävlingen börja men jag var trött och Kasper kände nog inte för att spela så vi åkte hem istället. Allt kändes rätt tråkigt med tanke på hur roligt det varit under lördagen. Det är ju värre när en riktigt succé floppar i slutet än att en redan dålig grej blir dålig i slutet. Men men, så blir det ibland.

Förutom britterna var även Mary och Joe från Österrike och Tyskland här. I och med att de inte var med från torsdagen blev de nog lite utanför, men jag hoppas det kändes bättre för dem senare. De var med på Heron på lördagen och fick lite uppmärksamhet de med, så det är nog lugnt. :) Att snacka engelska har verkligen varit jätteroligt och jag är nästan sugen på att börja blogga på engelska nu, jag med. Men med det väntar jag nog lite. Men när jag hör britter på TV blir jag så sugen på att hålla mitt löfte om att åka och hälsa på dem i London. Jag hoppas verkligen att det blir av, för det vore väldigt roligt.

Nej, nu ska jag nog sluta skriva. Det var min helg. o/

Fest hos Ceder

Haha, vi är på fest hos Ceder med svenskar som smoc, jasmine och jadde och britterna rob (maxxstorm), Sean och hans flickvän Susie. Nu förstår jag hur det är för Fiffi att skriva på msn när hon är full, för det är svårt att stava rätt. Haha. Nu ska jag vara social, ville bara minnas detta till senare tider. (Inte som att jag skulle glömma det imorgon utan mer för att minnas känslan. Haha)

Mer om lägenheten

Ja, eftersom lägenheten är en stor del av det jag tänker på och pratar om just nu så tänker jag fortsätta med det här också. Jag har suttit och knåpat ihop en ungefärlig planlösning, så som jag minns den från min visning på fem minuter. Så om ni kommer och hälsar på någon gång efter den första oktober kommer ni mötas av denna dörr och sedan komma in i lägenheten som ser ut ungefär så där.

Jag hoppas inget strular med AP-fastigheter nu. Kaspers chef är på semester så han har inget intyg han kan visa upp som styrker hans inkomst i sex månader framåt. Det måste antagligen in innan man kan boka tid till kontraktskrivning, vilket skulle göras inom tre dagar (från i måndags). Tjejen han pratade med idag verkade inte kunna så mycket, men jag hoppas verkligen att det löser sig ändå. Vore ju jättefail att snubbla på mållinjen på grund av något sånt. Jag oroar mig inte direkt, men visst finns tanken där ibland.

Nu blev jag sur på wordpress (eller vad det nu beror på) som strular och det går skitsegt att surfa.

Världens undergång.

Redo för flytt

Yes! Idag fick Kasper mail där han blev erbjuden kontrakt på lägenheten jag tittade på förra veckan. Det betyder att han nu måste bevisa för AP-fastigheter att han har en säkrad inkomst för de kommande sex månaderna och sedan är det bara att skriva kontrakt. Inflyttning första oktober – oh yeah. Nu kan man släppa loss och börja planera inköp av diverse prylar, inredning och allt möjligt. Parteh \o/

Ännu en kväll på jobbet

Jahapp, fredagskvällen tillbringas här på jobbet. I och för sig bara i en halvtimme till – but still. Jag börjar vänja mig vid att sitta här ensam och det är bra för på söndag blir det heldag. Då jobbar jag 8 – 17 alldeles ensam och svarar i telefon hela dagen. Inte går det att installera diverse program på datorn heller, förutom MSN som redan finns vill säga, så lite tråkigt blir det nog. Får släpa med mig MacBooken och spela stepmania eller något ;P

Nu väntar vi fortfarande på svar från AP-fastigheter om lägenheten jag kollade på tidigare i veckan. Imorgon är som sagt sista anmälningsdag så efter det borde vi få besked. Tummarna hålls men jag hoppas inte på mycket. Den nya IKEA-katalogen var trevlig på sina ställen. Mest tittade jag på en sänggavel eftersom benen på min säng börjar vika sig. Inte så jättestabilt det där, men samtidigt vill jag inte köpa en tung gavel nu och släpa upp den tre trappor upp för att sedan kanske släpa iväg den till den nya lägenheten om några månader igen. Vi får se hur desperat läget blir.

Än har jag inte fått besked från tjejen på jobbet att hon säkert kan jobba åt mig nästa fredag och jag börjar nu bli lite orolig över att hon backar ur. Hon sa att det var helt lugnt och skulle bara kolla upp det men idag var hon inte på jobbet så jag kunde inte dubbellkolla. Det skulle kännas skitsurt att sitta här nästa fredag, med tanke på att jag tagit ledigt torsdagen.

Jag ser verkligen fram emot när europeerna kommer hit. Nina håller på att ordna en tävling under helgen som säkert blir jätterolig. Det lär ju inte bli någon uppdelning på kön eftersom vi är så pass få tjejer, åtminstone som jag vet om. Det har ju både fördelar och nackdelar. Nackdelarna är väl att det är fler i tävlingen som är bättre, men fördelarna är att det kanske finns en chans att slå ut några killar på timing, vilket alltid är roligt. Om man har tur vill säga, och inte blir utslagen direkt av någon elit. >_> Det är en chansning det där. Förhoppningsvis blir det väl double elimination så man får ju en extra chans, men tja, jag räknar inte med att komma över hälften, kanske inte ens i över den sämsta tredjedelen. Vi får se helt enkelt.

Jag blev glatt överraskad när jag tittade på priser över SL:s kort. Tydligen kan jag köpa ett 7-dagarskort för 135 kr (reducerat pris). Jämfört med ett 3-dagarskort (som kostar 115 kr) är det värsta klippet, eftersom vi är i Stockholm torsdag till söndag. Nu måste vi bara se till att vi kan bo hos Kaspers pappa, annars får vi kanske ragga på någon stockholmare. Det löser sig säkert.

Nu ska jag göra lite nytta i en kvart innan jag slutar. Herrå o/