Jag hade nästan glömt bort den här platsen på internetet. Jag har velat vräka ur mig en massa känslor de senaste dagarna men har inte velat göra det på fotobloggen och facebook räcker liksom inte till. Såklart ska jag ju hit, insåg jag.
Nu sitter jag inflyttad i vår nya lägenhet sedan några dagar tillbaka. Det känns så otroligt bra, jag kan nog inte riktigt beskriva vad det är som känns. Det är som att jag är lugn. Jag har dessutom fått otroligt fina alldeles egna dagar med Carl Oscar vilket har betytt så mycket för mig, jag känner mig nästan nyförälskad igen bara för att vi faktiskt får bygga på vårt liv tillsammans nu.
Det är så mycket som är underbart med den här flytten men jag vill inte att folk ska tro att jag vantrivts med livet tidigare, inte alls! Jag tror det är ganska naturligt att det var dags för oss att flytta isär efter så lång tid och nu kan vi glatt se tillbaka på den tiden och minnas allt roligt! Som tur är flyttade sär-mattan med Karolina, som ett exempel ;)
Juni alltså. Vilken jäkla månad!
Jag gick på semester den första juni och började direkt jobba med Uppcon11. Det var en riktigt bra helg, jag fick lära mig en massa spännande saker, träffa en massa fina människor och göra otroligt ett roligt jobb med scenen. Jag grämer mig som tusan var och varannan dag för att jag ännu inte skrivit i tack-tråden på forumet, jag -måste- göra det snart. Jag är hur som helst så tacksam att jag fick vara med och hjälpa till. Robert är en riktigt cool kille som verkligen (ehehe) brinner för allt det vi gjorde. Grymt!
Helgen efter var det dags för tävling med hästarna och det gick väl så där. Jag hade inte hunnit rida särskilt mycket inför och jag var lite lagom taggad väl där men det var en kul helg trots allt. Hästsuget har gått lite upp och ner de sista vårveckorna så det var nog ganska väntat. Nu har jag haft lite hästsemester eftersom jag inte varit hemma så nu börjar det klia i fingrarna igen – äntligen!
Förra helgen åkte jag, Carl Oscar och Hampus till Jönköping för att jobba på Dreamhack. Jag hade ju turen att få komma med i fototeamet så helgen gick i princip ut på att fotografera olika shower och montrar på eventet. Mitt humör gick verkligen upp och ner för varje kvart men överlag hade jag så otroligt roligt! De andra i teamet var guld, sjukt roliga, trevliga och dessutom duktiga på sin sak. Jag hade nästan konstant prestationsångest för att jag inte blev nöjd med bilderna som blev brusiga, mörka, ljusa, tråkiga, suddiga – ja, det mesta, men i slutändan är jag ändå nöjd med min insats. Jag försöker intala mig själv att jag inte behöver vara duktigare än med tanke på den tid jag faktiskt hållit på med foto. Det går väl så där, jag trivs inte när jag inte levererar på topp.
När det var dags att åka hem kändes det konstigt som vanligt. I princip alla människor jag träffade på Dreamhack lämnade så fina avtryck och jag fick för första gången verkligen uppleva den där gemenskapen som alla pratat om som jag mest föreställt mig. Det var magiskt. Dessutom väntade endast flyttpack och städ i lägenheten hemma så det var väl inte särskilt upplyftande. Men fort gick ju dagarna där också och nu är vi som sagt klara!
Idag har jag hunnit med lägenhetsbesikting, en fotografering, en snabb runda på stan, lunch med mamma hemma i lägenheten och snart ska jag ner på stan igen för att träffa Christine! Dessutom måste jag se till att få till en tvättid innan torsdag så att jag kan packa klart för sedan lyfter planet mot Island! Jag tror jag börjar bli lite tokig för att tiden bara försvinner, när jag landar hemma igen har jag en ledig dag innan jobbet kallar tillbaka mig för att jobba resten av sommaren.
Crazy!
Jag får så dåligt samvete för att jag inte hunnit träffa några människor hemma. Jag har ju knappt varit hemma men det är så typiskt att jag råkar glömma ett sms och inte tänker på att ringa och prata en stund och helt plötsligt har det gått tre veckor och då förstår jag om folk inte tycker jag är särskilt rolig. Dåligt samvete.
Nej, nu ska jag packa undan lite kartonger innan bussen går. Måste komma ihåg tvättid också… Hej!
