Men hörni? Jag ville ha ett ord som beskrev något positivt, som i att man är på väg uppåt. Uppförsbacke känns ju direkt väldigt kämpigt och jobbigt men nedförsbacke låter ju ännu värre! Svårt det här med svenska språket.
Hur som helst, jag känner mig på väg uppåt! Faktum är att jag inte alls tagit tag i och gjort så mycket som jag sa i början av året men just nu känns det bra ändå. Aningen bortkopplad kanske jag är, att jag inte känner efter så där extremt mycket, men det känns snarare som en bra sak.
Jag förstår ju att mycket av det här är saker jag säkert kommer behöva gå igenom, komma igenom. Men på ett vis känns det som att göra en höna av en fjäder om jag börjar gräva alldeles för mycket nu. Jag känner för att passa på att känna mig lagom lättskött (främst för stackars Carl Oscar som gång på gång hamnar i min skottglugg) och njuta av att kunna slappna av en stund.
Jag räknar med att när som helst ramla ner i någon grop men just för stunden tror jag att jag har goda förutsättningar att kravla mig upp igen!
