JULEN ÄR FULLKOMLIG

Nu dog jag. Jag hittade just det jag trodde var borta för alltid.

Dancemania Christmas Speed.

Det är verkligen kvalitet, det. Riktigt riktigt riktigt bra julkänsla, happy hardcore när det är som bäst, nostalgi och peppen deluxe! När jag ändå skriver ett randaminlägg kan jag väl ösa ur mig alla regplåtar för nu är det en hel drös! (egentligen sitter jag och skriver ett asseriöst inlägg men peppen från musiken blev för stor så jag fick ta en paus)

• 187: På bussen till jobbet fredagen den fjärde december som blev den bästa regplåtsdagen på hundra år (då jag och jobbemma åkte Uppsala-Västerås-Enköping-Bålsta-Uppsala med bil och levererade pryls till försäljningsställen)
• 188: I bilen på Kungsgatan samma dag.
• 189: På E18 mellan Västerås och Enköping samma dag.
• 190: På Coops parkering i Enköping samma dag.
• 191: På Bålstas pendeltågsstation samma dag.
• 192: På Luthagsesplanaden samma dag.
• 193: Utanför Statoils biltvätt på Svartbäcksgatan samma dag.
• 194: På parkeringen vid Saluhallen samma dag.
• 195: På Luthagsesplanaden dagen efter (5/12).
• 196: På Luthagsesplanaden igen på tisdagsmorgonen (8/12)
• 197: På Kungsgatan lördagen efter (12/12).
• 198: På Luthagsesplanaden samma bussresa.
• 199: På Väderkvarnsgatan i bilen med mamma idag (17/12).

Vadslagning

För att inte förlora ett vad mot mig själv så får jag väl skriva igen innan jag somnar.

Jag har fått ganska mycket bra saker gjort ikväll. Det var lite jobbigt att vara ensam nu när man är van att ha minst en, oftast två människor i närheten hela tiden men det är nyttigt och bra. Nu ska jag slutföra mina sista projekt och sedan däcka i sängen. Jag älskar att somna tidigt.

Produktivitet

Hela resten av världen är ute på båt just nu och det är lite tomt. Jag spelar musik för fulla muggar i lägenheten men det når liksom inte ut i alla hörn. Jag slår vad om att jag kommer posta mer under kvällen för de här ensamma kvällarna brukar vara mina mest aktiva på internetz. Först ska jag ta hand om tvättade tvätten och få i mig någon mat.

Jag är glad just nu. Väldigt glad. Det finns väldigt väldigt få jobbiga saker och det mesta är världsliga saker ändå. Tihi.

• 181: På en parkering i Jönköping på väg till Danmark (6/11)
• 182: Vid Sivia torg (9/11)
• 183 och 184: På väg till och från stallet (18/11)
• 185: På bussen hem 20/11 och hundra gånger till efter det
• 186: I Storvreta idag (3/12)

#danmarkkanintebesktivasmedord

Danmark. Buffa. 2100 bilder till stop motionfilmen under resan ner. Flera timmars ordlek över komradio. Hampe över komradio: “Akta flygplanen till höger! *ljudeffekter av flygande flygplan och skottlossning*”. Albins nya “Det tråkiga med den här låten är att den fade-ar ut efter 15 sekunder…”. Platta skånelandet och stora fina bron till Danmark. Puben ØL med inrökta skrattande skäggiga pirater. Puben Spunk med citatskylten “Sverige ud af Skåne!”. Jpopcon med 99% cosplayare och #kalla för 20 kr. Fiskshot bakom disken på 7eleven/macken/wherever. Äventyr. Posera framför Carlsbergsbryggeriet/museumet/elefanter. Kissa på (spelhaket) “Pitten”. Sno valkampanjsskylt med till Sverige. Shotbrickor. Surfittan i källaren. Vingliga promenader. Hotellfrukost. Minus en hotellfrukost. Shoppingrunda med lenny, donkey och fluff. Fish and Chips. Om nom nom. Chill på hotellet. Technoklubb. Technopub. Chill Lounge på irländska puben. Önska låtar på baksidan av kvitton. Shotbrickor. Låddansen. Peppen. Sjunga så att rösten blir rosslig. How much is the fish. Bästa lördagskvällen ever. Cykeltaxi hem. Sverigepeppen. Missa avfarten till E4 två gånger. Albins awesome skivor i bilen. Fem rattar för väghållning. Gruffa.

(Det här är ett inlägg för mig själv. Kanske också ett inlägg för de som var med i Danmark för jag vet inte riktigt om någon annan faktiskt kommer att få ut något ur det här, det är mest en påminnelse till mig själv om en jäkligt skön helg. Det är synd att man inte kan förmedla själva känslorna, eller att man inte bloggade under resan för det var så sjukt mycket bättre på plats)

Andning eller andnöd?

Jag tänkte döpa inlägget till något i stil med andningspaus och såg just att jag för ett tag sedan döpt ett inlägg till något liknande. Tyder det på att stressen fortfarande håller i sig?

För någon vecka sedan började  jag träna och det går hyfsat bra. Jag håller inte alla tider jag bestämt mig för att träna men nog kommer jag iväg på åtminstone två pass i veckan och det får man väl vara nöjd med med tanke på att det tillkommer stalltid 3-4 gånger i veckan om inte mer. Tröttheten, stelheten och värken i kroppen är bättre, istället ersatt med en del träningsvärk. Jag märker direkt i kroppen nu när det blivit ett för stort glapp mellan gångerna och då blir man mer peppad att fortsätta även om veckans pass varit riktigt jobbiga, jag har känt mig svag och trött båda gångerna. Men jag kämpar på och hoppas på att det blir lättare och lättare. Jag är lite fundersam på hur jag ska göra i december eftersom jag tänkte köpa ett årskort i januari men det löser sig nog. Jag vill hur som helst fortsätta med det här eftersom jag vet att det verkligen behövs.

I stallet fortsätter arbetet med Molda. Vi kämpar för att få ner henne i vikt och det går väl ganska bra. Kanske är det inbillning men jag tycker redan att hon ser lite lättare ut och kanske går hon även lite jämnare i gångarterna tack vare det. Ikväll ska vi i stallet äntligen komma igång med lite regelbundna lektioner, var tredje vecka kommer det bli av. Jag vill mest ha det för min egen skull, jag har lagt till en hel del olater med min sits känner jag som jag måste få bukt med. Självklart kommer det samtidigt fokuseras på hästen för Molda och jag kan nog behöva en del hjälp för att få ordning på hennes fladdrande ben. Kul ska det bli i alla fall.

Jag har i två dagar i rad blivit utsatt för ensamheten och blivit uttråkad på en gång. Jag blir nästan apatisk och kommer mig knappt för att ens käka frukost, det är sjukt! Igår sov jag till halv elva och hade tänkt träna klockan tolv. Vid kvart över elva hade jag suttit vid datorn och gjort ingenting i 45 minuter, varken käkat frukost eller lunch och skulle behöva ta bussen en kvart senare för att hinna till träningen. Jag struntade självklart i träningen och fick väl lite gjort innan jag var tvungen att åka till jobbet men det kändes verkligen inte bra.

Idag slutade jag tolv och var direkt och tränade. Nu skulle jag bara hem och hämta bilen innan jag tänkt åka hem, vila lite och sedan åka till stallet. När jag kom innanför dörrarna hos mina föräldrar blev jag lika stillastående, satte mig på sängen, kelade med katten och kände mig verkligen apatisk. Jag kanske borde träna på att ha tråkigt? Det känns lite klurigt att i samma kropp kombinera någon som inte kan vara ensam med någon som inte riktigt kan/vill binda sig. Förlåt alla som måste stå ut med mina krångligheter.

Nu ska jag nog försöka bege mig hemåt, jag borde börja packa nu så det inte blir packångesten ikväll istället. Dessutom skulle jag gärna sno åt mig en stunds sömn nu innan jag åker iväg, vi får väl se hur det blir med det.

• 178: På väg hem från stallet förra måndagen (26/10)
• 179: På parkeringen på Gränby Centrum förra onsdagen (28/10) med Karolina.
• 180: På Kungsgatan när jag väntade på bussen igår kväll.

Stress?

Nu har det gått flera månader av det aktiva livet. Det är roligt men jag känner samtidigt som jag inte hinner med någonting alls. Jag har börjat fundera över om det är något speciellt jag skulle behöva/vilja få gjort som gör att jag känner så men jag kan inte direkt komma på något konkret. Om jag ska orka fortsätta så här måste jag ju få någon sorts harmonisk känsla över det hela och inte hela tiden behöva skynda.

Som ett första steg ska jag försöka få ordning på lägenheten. Mitt rum är fortfarande i samma stadie som någon vecka efter flytten och det var en månad sedan. Jag skyller på den försenade omtapetseringen av vardagsrummet men samtidigt är jag inte så säker på att det hade gjort någon direkt skillnad. På måndag börjar de i alla fall med det så det bådar ju gott. Därefter är det inte särskilt lång tid kvar till inflyttningsfesten så det är ju en verklig deadline för så som det ser ut nu kan det verkligen inte se ut då.

Ett annat steg i det här är att inte tacka ja till allt. Det händer så otroligt mycket roliga saker men jag kan faktiskt inte hänga på allt. Självklart missar jag då en hel del roliga saker men det måste vara så. Dessutom tror jag att min plånbok mår bättre av det. Om jag nu ska ha råd med häst och allt var det innebär så gäller det att jag faktiskt börjar ha lite koll.

Som grädde på moset till allt det här har jag bestämt mig för att komma igång med träningen. Jag har ca 500 kr kvar av friskvårdspengarna jag får från jobbet och det räcker precis till ett månadskort till friskis. Jag har varit sugen på att träna igen ett tag nu men det känns aldrig som det finns tid så för någon dag sedan satt jag med mitt jobbschema tillsammans med deras träningsschema och kom fram till att jag kan träna som bäst om jag börjar nästa måndag (26 oktober). Det ska bli intressant att se hur bra det kommer gå att klämma in träningen i mitt schema men omöjligt är det ju inte och jag tror verkligen jag kommer må mycket bättre om jag väl lyckas.

För att komma igång med det här måste jag nog stänga ner datorn nu och få tummen ur, jag tror det första steget blir att bära ner lite saker som står i hallen till förrådet.

• 169: På väg ut till stallet i torsdags (8/10)
• 170: Utanför mamma och pappa i fredags (9/10)
• 171: På bussen i lördags (10/10)
• 172: I en rondell vid farmor och farfar i måndags (12/10)
• 173: Körde framför 172:an, sjuk tur!
• 174: Bara några minuter senare samma dag, på motorvägen till Stockholm.
• 175: På väg hem från stallet i tisdags (13/10)
• 176: På väg till stallet igår (14/10)
• 177: I en korsning någon minut efter 176:an. Det går framåt!

Hösten

Jag älskar hösten. Jag älskar i och för sig alla årstider men just hösten är så nice eftersom den på något sätt inte kan faila. De fina färgerna kommer alltid. Det blir alltid kallt. Det regnar vissa dagar och är strålande sol andra dagar. Det är så det ska vara och jag tycker man uppskattar allt på hösten. Som idag när jag fick skrapa rutan på bilen på morgonen. Det var mysigt. Dessutom var det roligt att det blev en snöboll av den avskrapade frosten.

Jag har tänkt skriva väldigt länge och väldigt mycket. Samtidigt är jag inte alls sugen på att skriva. Men jag kan i alla fall skvallra om att jag på onsdag nästa vecka blir med häst då Fia åker utomlands och jag tar Molda som foderhäst. Det ska bli ett äventyr.

• 167: I stockholm den 19 september. Var med carlos på kth för sånt nollegrejs, satt i en buss på väg till mat och säger “Nu ska jag hålla utkik efter nummerplåtar!”, stirrar ut genom fönstret och ser efter fem sekunder rätt nummer. Awesome var bara förnamnet!
• 168: I bilen på väg till stallet idag. Äntligen!

Prioriteringar

Jag hatar att behöva prioritera bort saker jag tycker är roligt. Ta som exempel nästa helg. Det hela börjar med att vi åker på en kort kryssning torsdag-fredag. Jag lyckades byta jobbtider på torsdagen och ta ledigt fredagen så det gick ihop sig. Jag jobbar däremot 7.55-14.00 på lördagen och sedan åker jag direkt in till Stockholm för att leka med studenter resten av dagen/kvällen/natten. Dessutom pratade Hanna lite svagt om någon form av sittning (?) på fredagskvällen så antingen ska jag dissa den, ta det lugnt och komma hem i tid (händer inte!) eller försöka byta så att jag inte jobbar denna helg utan kanske nästa… Det gick ju ganska bra den här gången…

Helgen efter det då? Om jag nu bestämmer mig för att byta lördagen kanske jag jobbar där på förmiddagen. På kvällen är det technostate i Stockholm som jag så gärna skulle vilja gå på. Dock är söndagen själva problemet. I stallet ska alla föl chipmärkas så förutom att det vore roligt att vara med så skulle de faktiskt på riktigt behöva min hjälp, ju fler som är där desto bättre. Dessutom är det Uppconmöte som jag verkligen skulle vilja vara på, det skulle kännas bra att vara lite delaktig så kanske peppen kommer tillbaka (den har tidigare verkligen skyltat med sin frånvaro). Om nu inte chipmärkningen börjar sent så skulle jag kunna åka ut så tidigt som möjligt och faktiskt hinna tillbaka in till stan till två… men då kan jag inte åka på technostate.

Jag blir tokig. Det dyker upp alltfler såna här helger och jag vet inte hur jag ska prioritera. Jag borde gå efter magkänslan men om man inte har en sådan? Om ens mage vänder ut och in på sig själv sjutton gånger så att man inte vet varken upp eller ner? Jag prioriterade ju bort en hästtävling för att åka på kryssningen i augusti (vilket i och för sig bara var tur eftersom Molda verkligen inte var i form för någon tävling). Jag blev tvungen att prioritera bort en annan hästtävling på grund av flytten och prioriterade bort alla hästbesök i nästan två veckor på grund av flyttstressen. Samtidigt får jag ju hästarna i veckorna nu och det är ju grymt roligt att träffa folk och dansa.

Kan inte resten av världen ta paus i några veckor så jag kan koncentrera mig på hästarna en period? Inga mer roliga fester och äventyr, bara soffligga tack? Nej, man ska väl inte klaga för att det rör på sig. (I övrigt är jag väldigt glad just nu, livet är liksom bara fint)

• 163: Två stycken inom loppet av några minuter när jag körde till stallet i måndags.
• 164: På IKEAs parkering med Karolina i tisdags (vilket i sig var väldigt kul för vi valde att gå iväg från bilen några meter och kika på skyltar medan Karolina rökte).
• 165: Två stycken under bussfärden ner till jobbet samma dag.
• 166: Vid ån när jag cyklade till jobbet i torsdags.

Utan ord

Just nu är det mys overload i mig. Jag sitter här i vår nya lägenhet, har precis druckit en kopp te och sitter nu och gör ingenting med Karolina och Carlos på var sin sida om mig. Jag har haft en underbar dag som började med en tidig morgon där jag för ovanlighetens skull inte försov mig utan kom iväg till jobbet utan stress på morgonen. Jag sov jättebra i sängen i nya rummet, jag var så grymt trött efter en vecka av packångest och stress.

Allt känns väldigt väldigt bra. Jag har tyvärr inte riktigt kommit igång med att packa upp lådor (som jag tänkt göra på en gång för att ha det gjort) men det känns inte som det allra viktigaste just nu. Nu ligger fokus på livet och avstressning.

Imorgon ska jag äntligen ut till stallet igen, det ska bli så otroligt roligt. Jag jobbar korta dagar hela veckan så planen är att i alla fall ha två eller kanske tre förmiddagar där. Någon av dagarna går till lägenheten och mer vill jag inte planera upp.

Livet är verkligen fint nu.

En kort paus för att hämta andan

Just nu tycker jag att tiden bara försvinner iväg. Det händer så mycket roliga saker att jag helst av allt skulle vilja ta tjänstledigt och bara köra stenhårt på fritiden. Det dyker hela tiden upp saker inom några veckor som man vill göra och det är visserligen en bra sak men det är jobbigt att hela tiden vilja byta och krångla med jobbschemat. Det verkar bara vara jag som planerar mitt jobb efter livet istället för tvärtom.

Så, vad händer just nu?

Nu inom de närmsta dagarna pågår flyttkaoset. Igår kom käre bror över på morgonen och hjälpte mig att börja packa (tack, det var verkligen nödvändigt och dessutom väldigt kul!). Jag hade inte ens börjat och flyttlasset går nu på lördag. Är det inte lite väl typiskt att man skjuter på det så pass mycket? Samtidigt kan jag faktiskt försvara mig med att jag inte haft så mycket som en ledig halvtimme under den senaste månaden känns det som. Dagarna flyter ju bara på med allt vad det innebär (och det där med att prioritera bort något roligt för att göra något nödvändigt känns ju väldigt töntigt).

Nu på morgonen hade jag besiktning på lägenheten och hyresvärden var mer än nöjd med lägenheten. Jag har ju faktiskt inte gjort mer än ett hål i en vägg under det dryga året jag bott här och tapeterna var ju nya när jag flyttade in (i alla rum utom hallen) så något annat vore väl konstigt. Nu har jag tagit en liten paus för frukost men sedan sätter jag igång på riktigt att packa, idag skulle jag egentligen vilja bli klar med packningen sånär som på de saker som bara kan packas precis före flytten.

I helgen var jag ute på det vida havet. Det var Mondaybar Summer Cruise 2009 och det var helt magiskt roligt. Jag gick upp klockan fem på morgonen på fredagen för att hinna jobba innan båten gick. Det dygnet var jag vaken i 25 h innan jag till slut gav upp och däckade. Den natten var helt klart den bästa, trots tröttheten som visade sig genom en smågrinig Brita av och till (sorry!) men när jag väl fokuserade på musiken var det helt underbart! Det är mycket jag skulle vilja skriva om gällande båten men det finns inte riktigt tid och ork till det. Jag ska hur som helst helt klart åka på nästa och jag önskar jag kunde åka tillbaka i tiden (CARLOS FIXA BILDER NU FFS!)

Hästarna har fått prioriteras bort just nu. Det känns stört och fel men det är väl nödvändigt antar jag. Som Gunilla sa så finns de ju kvar, men jag vill så gärna ut dit, abstinensen är riktigt stor! Jag har lovat mig själv att få åka ut imorgon om jag hinner klart med all packning idag, så egentligen borde jag inte ens skriva här utan jobba hårt som bara den! Fylkir blev hur som helst såld i fredags och det känns lite snopet även om det är väldigt bra för honom. Han är ju så otroligt rolig att hålla på med så det kommer nog kännas lite tomt utan honom.

Men nog finns det hästar alltid, förutom Molda, Litla-minn och Heimting får Gunilla hem två nya hästar från Island nu i helgen. Båda två är dräktiga och ska ha föl nästa år, den ena ska vänjas vid människor medan den andra är riden så vi kommer kunna rida henne nu lite under hösten. Det ska bli riktigt spännande! I vinter kommer vi kunna börja med ett av stona som fick föl i våras, den häst jag blivit lite småförtjust i så det ser jag också verkligen fram emot.

Ja, det finns mycket mer jag skulle kunna skriva om som är på gång och som känns viktiga och spännande och underbara men det får vänta. Nu ska jag ta tag i packningen ordentligt så det blir någon ordning på torpet.

• 160: Har jag missat att skriva upp var, när och hur jag såg men sett den har jag.
• 161: Har jag flera gånger sett under den senaste veckan.
• 162: Såg jag tillsammans med Fredrik på McDonald’s igår.